Reality check

 
Med endast 5 veckors föreläsningar kvar av skolan och ungefär halva tiden kvar av utbytsterminen så har jag hamnat i något av en emotionell karusell. Just denna vecka har jag känt mig rätt nere, men det är många faktorer som lett hit.
 
För det första så är min kropp i väldigt dåligt skick med två hälsporrar, onda knän pga hälsporrarna, och ryggont (förmodligen relaterat till fötterna och knäna). Känner mig extremt sliten och har svårt att gå vanliga promenader och kan absolut inte springa eller hoppa vilket har varit problematiskt när man har danslektioner varje vecka samt en vilja att upptäcka nya saker och ställen hela tiden, träna, och resa.
Andra anledningen är att jag dessutom är sjuk. Har känt mig förkyld och febrig hela veckan men har hittills inte kunnat slappna av eller vila pga midterms och deadlines för stora projekt i skolan. Nu IDAG så hade jag min sista presentation för denna vecka iallafall, så ska ta helgen till att vila upp mig.
Tredje anledningen är att jag börjat känna lite hemlängtan. När man är sjuk och svag och allmänt stressad så dras tankarna direkt hemåt, till en trygg och säker plats där man kan bli omhändertagen av nära och kära.
En fjärde anledning som jag insåg nu medans jag skrev den tredje är vädret. Sen jag kom tillbaka från 'höstlovet' förra veckan så har det varit regn varje dag i Singapore. Inte hela dagarna, men en längre stund åtminstone. Dessutom har det åskat och blixtrat i samband med det (vilket jag hatar). Åskan är läskigt högljudd, värre än jag någonsin hört den i Sverige. För någon vecka sen trodde jag på allvar att vi blev bombade. Skakade i ungefär en halvtimma efter den smällen. Om det är något i världen som påverkar mitt humör med detsamma så är det vädret. Dåligt väder = dåligt humör.
 
Och som grädde på moset så tappade jag min nya mobil i marken härom dagen. Krashad skärm jadå.
 
Förlåt för min rant, men jag ville skriva från ett perspektiv där allt inte alltid är regnbågar och solsken. Detta är vad jag upplever just nu. Nästa vecka kanske solskenet är tillbaka, jag hoppas det!
 
Nästa inlägg kommer jag skriva om min höstlovsvecka! Jag och två kompisar härifrån åkte till Hong Kong, Kina och Taiwan i 9 dagar och upplevde en himla massa häftiga saker. Mer om det i nästa post! 
 
 
----
 
 

With only 5 weeks of lectures to go and about half the time of the exchange semester I’ve found myself in some kind of emotional rollercoaster. This week specifically, I’ve been feeling low and there are many reasons for this.

 

First of all, my body is a mess. I have something called Plantar Fasciit in both my heels which hurts a lot when I walk,  aching knees because of the heels, and back pain (also related to heels and knees most likely). I’m feeling broken and weak and every walk I go for is painful which is problematic as I walk all the time (especially during travels and exploration days) and I also need to be running and jumping for my dance classes..

Second of all I’m sick. I’ve been feeling feverish all week and so far I haven’t been able to take it easy or rest much as I had a hectic school week with deadlines and midterms. Now TODAY I finished my last presentation for this week though, so the rest of the week I’ll be resting more.

The third reason is that I’ve started to feel a bit homesick. When you’re sick and weak and stressed in general the thoughts take you to a warm safe place at home where you can be taken care of by loved ones.

A fourth reason which I just came to think of as I wrote the third one is the weather. Ever since I came back from recess week last week it’s been pouring in Singapore every day. Not all day, but definitely for a while every day. And there’s also been thunder and lightning with the rain (which I hate). The thunder is scary loud, much louder than I’m used to. A couple of weeks ago I honestly thought we were being bombed when the thunder roared over campus, and I couldn’t stop shaking for half an hour after that. If there’s anything in this world that changes my mood in a second it’s the weather. Bad weather = bad mood.

 

And on top of it all I dropped my phone on the ground the other day. Broken screen? oh yes.

 

Sorry for my rant but I felt like I needed to write from a different perspective then the one where everything is great. This is what I’m feeling and experiencing at the moment. Perhaps next week it will be great again, I hope so!

 

Next post will be about recess week! Me and two friends from here travelled to Hong Kong, China and Taiwan during 9 days and experienced so many cool things. More about that next time!